Tävlingspremiär i Skåne + exklusiv intervju

Spread the love

Efter inställda tävlingar blev starten på Swedish League helgen i Skåne, med en sprint, långdistans och en medel. (Klicka på en distans för att komma till resultaten) Det blev för många ett tillfälle att hitta tillbaka till sina tävlingsrutiner och påminnas om hur det är att tävla igen. Det blev också en hel del fina resultat. Nedan följer något av en intervju med två som lyckades särskilt bra på söndagens medeldistans, och Hugosson påpekade att de inte ger så många intervjuer av det här slaget. Njut av dessa exklusiva svar! 

Resan till tävlingen är ständigt minst fyra timmar längre än konkurrenternas. Resan hem likaså. Orienterarna från Sundsvalls OK är vana vid att resa långt vid det här laget. Detta år tar de sig till Swedish League-tävlingarna via det mer klimatsmarta alternativet tåg, och trots att detta gör hela res-biten till en ännu större process verkar det inte alls påverka löparnas tävlingsresultat.

Resultatet skulle i och för sig kunna påverkas av än mer väsentliga delar än avståndet från norr till söder. Mellan destinationerna  finns också det så kallade ”snöglappet”. I hemstaden Sundsvall har det 1,7 meter tjocka snölagret precis börjat smälta. Begreppet barmark har under de senaste månaderna varit något av en utopi. Obarmhärtigt har ändå tävlingssäsongen närmat sig, och det snabbare än solen kunnat värma fram orienteringsförutsättningarna i Norrland.

Sen står man där på startlinjen. Och ska tävla i de skånska, snöfria markerna. Hur är det att ställa om från snölandskap till lövskog och stenmurar? För att få klarhet frågade vi Hanna Hugosson och Frida Vikström, två av sokarna som lyckats bra under helgens tävlingar i Skåne.

– Det finns både positiva och negativa saker, säger Frida Vikström. Det negativa är till exempel att man inte har fått in någon rutin. Och så tvekar man på hur formen kommer vara. Andra har tränat varje dag i skogen.

Hanna Hugosson tillägger: – Jag har inte sprungit en långdistans sen i september! Men man förlorar inte så mycket på det.

Frida håller med. – Man har ju gjort det här så mycket. Det positiva är också att man blir mer taggad på att tävla när man inte har sprungit så mycket i skog.

Orienterarna från OK Orion eller Pan Kristianstad kanske har ett visst övertag genom att de har hunnit träna mer på barmark. Men Sundsvallstjejerna har ett annat äss i rockärmarna. Frida berättar om en bok hon nyligen läst.

– Den handlar om en löpare som vill ha ett övertag över sina konkurrenter. Och så kommer han på att han ska vara renast av alla på startlinjen. Så han är nyklippt och nyduschad inför loppet. Det blir hans övertag.

Hanna och Frida testade detta knep inför söndagens medeldistans.

Och underskatta aldrig tvålens kraft – båda tog andraplatsen i sina respektive klasser.

– Vi kanske måste skrubba ännu lite mer för att bli bättre än tvåa, säger Hanna. Ju fräschare desto bättre.

Hanna springer Swedish League som junior för sista året, Frida har ett år kvar i D18E. Hon tycker att det var mer nervöst förra året, men nu är det inte alls det.

– Då var allt nytt. Karantän, elitklass… Nu har man gjort det, säger hon.

 

 

 

Hanna tycker ända att det är lite mer nervöst inför Swedish League än med ”vanliga” tävlingar.

– Men nu för tiden springer vi nästan bara stora tävlingar. Så det är lite svårt att säga.

Och de stora tävlingarna är som sagt ofta i den södra delen av landet, med långa resor som följd. Ingen klagar på de extra restimmarna. Snarare vill man ha fler: – Det är tråkigt att Swedish League är så kort i år! Jag önskar att det var fler tävlingar, säger Frida.

För vad spelar några timmar på tåg i gott sällskap för roll, när man får spendera helgen i en trevlig klubbstuga och ute i en ny skog.

Swedish League avslutas alltså redan nästa helg, med jaktstart på söndagen. Men först är det Natt-SM på fredagen (som också räknas in i slutresultatet):

– Natt-SM blir intressant, säger Hanna. Det var ett år sen jag sprang natt-tävling sist. Det var förra årets SM.