En lunk med glögg

Spread the love

Text: Anders Axling Bild: Kadri Kalvo

Tjugoåtta hugade hjältar anmälde sig frivilligt till att delta på årets Glögglunken, som traditionsenligt avgjordes på den torsdag som infaller närmast lucia. Det som visar att dessa personer är så modiga som de är, är för att den här upplagan hade sammanfallit med det uslaste vädret man kan tänka sig för orientering, en mörk decemberkväll med upp till en halvmeter snö i terrängen samt snöblandat regn och nollgradigt i luften.

Det som värmde var den goda stämningen runt anmälningsdatorn som fanns uppställd i SOK-stugans foajé, där Lars Henriksson också hade programmerat allt så att vi kunde stämpla med Sportident och sedermera räkna poäng med maskinens hjälp.

När alla förberedelser äntligen var klara för arrangerande Anders Axling, som fick god hjälp av Kadri Kalvo, kunde hela gänget jogga iväg längs Sidsjöns strand, mot startplatsen som låg en bit bortanför slalombacken.

Instruktioner om den uppgift som gällde i år gavs under tiden som kartorna delades ut. Temat var ”Skidorientering” som en följd av att det låg så mycket av den vita varan på marken och till ära åt klubbens många duktiga skidorienterare! Alla valde dock att starta med löparskor på fötterna och det var nog bra, då ”spårsystemet” denna kväll utgjordes av vägar och stigar. I övrigt var kartan sparsmakad på detaljer. Den tjusiga kartan kan vi tacka Johan Agås för! Och förresten… Berättade jag att den blivit spegelvänd också!

Kartan!

I området runt Sidsjön, LV5, en bit av Södermalm, Mårtensro och Böle fanns 25 kontroller utspridda. Det som gällde var att de fick tas till i valfri ordning, vilket spred löparna för vinden. Under de 52 minuter som utgjorde tidsgränsen innan de behövde återvända till målstämpeln vid SOK-stugan övergick regnet alltmer i snö. Vi ställde i ordning målet med marschaller och när de första löparna närmade sig nere i backen var hejaklacken på plats och bar med starka röster löparna uppför den tunga backen, de sista metrarna fram till målstämpeln. Ryktet säger att de boende i Böle och Mårtensro hörde hejaropen skalla över nejden, så pass högt att de gick ut ur sina hus för att ta reda på vad som pågick! När de förstod att det bara var ett gäng ofarliga orienterare i farten kunde de lugnt gå in till sitt igen.

  

Faktum är att den blöta snön och den kluriga kartan visade sig göra att det var väldigt tungt och gick lite långsammare än vanligt att springa, så att beräkna hur långt man skulle hinna inom den stipulerade maxtiden visade sig vara ganska svårt och ett antal personer nådde målet för sent. Det ledde inte till diskvalifikation, men när allt summerades gjordes ett poängavdrag för varje påbörjad

minut man missade tiden med. De som sprang längre än maxtiden får trösta sig med att de åtminstone fick mest träning för kvällen, så de kommer att vara stärkta och i god form vid nästa års Glögglunken.

Att springa blev man svettig av, efter målgång var det därför skönt att kasta sig ner i snön för att kyla av kroppen ett tag. Andra passade på att diskutera hur man på bästa vis skulle bära sig åt för att kunna se den spegelvända kartan åt rätt håll istället.

   

Många hade blivit blöta och alla ville efter en stund gå in för att värma sig. Det kunde man göra, genom att duscha och bada bastu. Dessutom serverades det glögg ur den gryta som så småningom skulle tilläras dagens segrare. Därmed fick alla chansen att beskåda den på nära håll.

Under tiden löparna fräschade till sig och började äta smörgåsbuffé, pepparkakor och av Lars Henriksson hembakad saffranskaka på övervåningen, satt tävlingsledningen och räknade poäng för glatta livet på nedervåningen. De 25 kontrollerna var värda olika många poäng. 25, 24, 23… och så vidare ända ned till 1. Det deltagarna inte visste när de sprang var vilken kontroll som var värd hur mycket. Och när de kommit i mål fick de veta att det inte ens var den totala poängsumman som räknades, utan genomsnittspoängen bland de kontroller som de hade tagit! Detta ledde till en hel del omkastningar i resultatlistan, och när man dessutom tog hänsyn till poängavdragen för sena målgångar förändrades allt en gång till, ännu mera drastiskt. Thomas Rex hade högst totalpoäng, men hann inte riktigt till målet i tid och sjönk därför som en sten genom fältet. Erik Toomingas var den som tog flest kontroller och ändå kom tillbaka inom den givna tidsrymden, men när snittet räknades ut räckte det ändå inte riktigt hela vägen. Längre ner i fältet var det några talangfulla unga grabbar som sprang tillsammans för det mesta. Men när Albin behövde knyta sina skor släppte han iväg de andra att ta en kontroll extra, istället för att de skulle behöva vänta på honom. Efter målgång visade det sig, när man räknade ut snittpoängen för alla deltagares tagna kontroller, att Albin då klättrade upp på högre poäng än de andra och kom före i resultatlistan tack vare att han tog en kontroll mindre. Så här kunde slutligen följande resultatlista presenteras:

Resultat Glögglunken 2017

1. Erik Norin 11,8 poäng

2. Petter Erlandsson 11,2 p

3. Erik Toomingas 10,9 p

Lisa Jakobsson 10,9 p

Irmelie Enström 10,9 p

Emma Rasteby 10,9 p

Astrid Rex 10,9 p

8. Björn Johansson 10,3 p

9. Emma Johansson ”junior” 10,1 p

Ebba Lindholm 10,1 p

Emma Jakobsson 10,1 p

12. Elsa Granholm 9,7 p

Ebba Andersson 9,7 p

Stina Lindholm 9,7 p

15. Ana Matkovic 9,6 p

16. Oskar Vikström 9,5 p

17. Thomas Rex 9,0 p

18. Olov Norin 8,6 p

19. Roger Hugosson 8,4 p

20. Elin Svensson 8,3 p

21. Mats Johansson 8,0 p

22. Albin Kårén 6,6 p

23. Hannes Lindahl 6,5 p

Lukas Johansson 6,5 p

25. Magnus Jonsson 5,6 p

26. Rolf Johansson 5,5 p

27. Emma Johansson senior 5,1 p

28. Karolin Johansson 4,0 p

Erik fick kliva fram och ta emot folkets jubel och förstås glögg-grytan, tillsammans med allehanda tips, till exempel att den INTE bör diskas i diskmaskin! Han fick också beskedet om att det finns ett till pris, nämligen att stå för arrangemanget nästa år vid samma tid. Till det kan jag bara säga ”Grattis!”, för det har faktiskt varit fantastiskt roligt att ordna tävlingen i år! Allt klurande och filurande och alla förberedelser som till slut kokas ner i en helkväll där allt blir precis så galet och samtidigt uppskattat som man hoppades. I och med det tackar årets arrangör för visat intresse och ser fram emot att nästa år äntligen få möjlighet att delta igen!